Det fanns en tid på 1980- och 1990- talet då allt skulle förenklas, inte minst användningen av det svenska språket. Det skulle inte vara för många bokstäver i orden. Inte för många ord i meningarna. Orden skulle väljas bland de enklare varianterna om det fanns flera alternativ. Det var under den perioden då Bibeln nyöversattes. Bibeln skulle bli modern. Det är lätt att i backspegeln konstatera att översättningarna är synnerligen daterade. Ordvalet återspeglar dåtidens tidsanda. Särskilt återspeglas det i ordvalen i Fader vår.
I den nya översättningen lyder meningen "och utsätt oss inte för prövning". Vad är detta? Tidigare stod det "och inled oss icke i frestelse". Prövningar och frestelser är inte synonymer. Åtminstone om man slår upp ordet prövning. Däremot anges prövning som synonym till ordet frestelse. Allt enligt stora synonymordboken. Den som skrivit den nya versionen av Fader vår har för övrigt gett den titeln Vår fader. (Vän av konsekvens, i jakten borde den nya varianten heta vår far). Men det är ingen finkänslig semantiker som hållit i pennan. För det första, hur kan man välja ett ord som har två helt olika betydelse. En prövning kan vara en påfrestning, en vedermöda, ett lidande, en motgång eller en pärs. (Däremot tar Synonymordboken inte upp ordet frestelse).
Vad menar man då med påfrestning? Ja, Anja Persson kan säkert berätta om den påfrestning på kroppen som det var att ta sig utför branterna i höga farter. Å andra sidan hade hon inte utsatt sig för denna påfrestning och genomfört sådant som vi vanliga amatöråkare bara kan drömma hade hon aldrig blivit berömd och kunnat leva gott på sin talang. I vardagslivet används ofta ordet påfrestning lite slarvigt för att beskriva personer som är tjatiga, tröttsamma, som "håller på att gå en på nerverna". Men det kan väl knappast vara det som var grundtanken från början i Fader Vår bönen. Inte heller kan det väl vara ett mål att rulla genom livet utan en enda motgång, utan en enda pärs? Hur curlade ska vi bli? När det gäller lidande och vedermödor känns det lite mer. Men observera att båda dessa ord gäller verkliga tillstånd. Ordet frestelse är en psykologisk företeelse - en inre kamp, som ska bekämpas med samvetet, principer, tro eller annan livshållning.
Ännu mer fel förefaller ordet prövning vara i ordets andra betydelse. Prövning betyder även granskning, bedömande, kontroll, undersökning, test, prov, förhör och examination. Är det månne en skattesmitare Vår Faders översättare tänkt på. Eller den som inte vill åka fast i fortkörningskontroll. Eller den student som inte vill ha prov och förhör. Alla dessa som kanske också vill ha respekt utan att någonsin behöva utsättas för ett test. Vad blir det för samhälle? Att aldrig inse sina begränsningar? Att aldrig inse att livet i sig är en gåva, något som står klart när man gått igenom något svårt.
Min tro är att fader vår verkligen handlar om den psykologiska delen som användandet av ordet frestelse innebär. Det gäller lockelse, anfäktelse, förförelse. Samtliga dessa synonymer handlar om ett samspel med yttre omständigheter där det gäller att inte falla för lockelse eller förförelse. Bönen handlar om att ge sig själv en styrka att styra över sina egna liv. Man ska göra saker för att man själv vill, inte för att någon annan lockar eller förför. Dessutom indikerar ordet lockelse att det handlar om något som är lite småförbjudet. Det kan vara ett dignande godisbord om man håller på att banta och det lockar en att ta bit efter bit. Att göra något som man egentligen inte ska göra är en lockelse i sig.
Det finns en övertygelse i vår tid att vi lever i den bästa av världar, den mest välutbildade, mest globala någonsin. Så är inte fallet. Kvalitén på Vår fader visar att känslan för och kunskapen om ordens betydelse i det svenska språket definitivt passerat zenit. Men lixtalsmässigt har den kanske nått en höjd som vi aldrig tidigare skådat.
Jakobina