Att resa i tiden
Kärleken är evig, det är bara föremålen för den som växlar. Historien upprepar sig. Men är det så? Kineserna trodde på den cirkulära utvecklingen, att allting går i cirklar. Att det var naturligt att dynastier kom och så småningom föll/försvann. I den kristna världen trodde man på utveckling där belöningen var paradiset. I vår tid är utveckling ett ord med positiv laddning, eller hur är det egentligen? Ibland verkar själva utvecklingen vara det som styr. Man ska inte stå i vägen för utvecklingen sägs det, som om utvecklingen i sig är ett väsen. Det är lätt att krypa bakom ordet utveckling både för den som vill genomföra en idé liksom för den som inte vill eller orkar ta ställning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)